Adventsmys

Eftersom jag inte räknade med att ha någon tid den här helgen så tog vi fram lite julpynt redan förra helgen. Upp med adventsstjärnan och så byggde jag en julgrupp av två hyacinter, lecakulor och en guldrosett. Den har precis börjat blomma nu, luktar gott!

Fast idag blev det lite pyssel också. Vi köpte en (tung!) en som jag fick pynta. Oj, vad fin den är! Johan har stått i köket och bakat pepparkakor i obscena och konstnärliga former och nu puttrar glöggen på spisen. Must köpte vi fyra och en halv liter, och då har jag nog redan satt i mig en gallon hittills. Skinka inhandlades redan för ett par veckor sedan, och vi har hunnit sätta i oss halva. Skulle kunna tänka mig att vi köper en till innan jul.

Mmm, jag tycker om att vara julfetischist! Det enda som saknas, som jag har haft de senaste fyra åren, är Absolute Christmas eller motsvarande på repeat. Får se till att ladda hem lite Lennon, Körberg och Carola.

Hård helg igen

Julbord på casinot med Altran i fredags - Bättre mat än förväntat med tanke på hur kondisbuffén var. Sex sorters lax och bred efterrättsbuffé. Sen party på Excet och jag insåg igen att jag tycker väldigt mycket om min arbetsgivare. Detta efter att Arvid dansat loss till "You can't touch this". Hemma vid tre.

E6-ohmsits igår - Förfest hos Micke som höll på att gå om intet eftersom hans porttelefon inte funkar och jag hade glömt båda mina telefoner hemma. Irritation, men det löste sig till sist. Thaibuffé på Texasthai mitt i stan. Fest på E6-rummet, sexmästarohmsits, fest på Gasquen, fest på E6-rummet igen och så var jag hemma vid fem.

Idag har vi ätit pizza och kollat på film, War, Inc. Jag höll mig vaken ända fram till de sista minutrarna. Resten av dagen ska jag träffa Linda och printa bilder på TT och så ska vi till Ica Maxi och köpa en en meter hög en som jag ska julpynta.

Raggar-Linda

Ju äldre jag blir, desto mer fryser jag. Eller så har jag helt enkelt tröttnat på att frysa och har börjat göra något åt saken.

Kläderna blir fler och fler och tjockare och tjockare för varje år som går. Varje höst börjar jag drömma om lurviga koftor och tröjor och inhandlar i regel några stycken. Hela förra vintern jobbade jag ju på Altrankontoret invirad i ett täcke (men så var det öppet luftintag rakt ut i vinterkylan i labbet också). Numera har jag alltid minst två långärmade plagg på mig på överkroppen och så har jag på Emelies inrådan önskat mig yllemamelucker från Lindex i julklapp. Ska vara the shit när man har kjol, enligt henne. Och märk väl att jag har önskat mig det - jag är bara 27, för katten, i den åldern kan man inte hålla på att handla mamelucker till sig själv!

Idag tog jag nästa steg på påpälsarstegen och gick, så vitt jag kan minnas, för första gången sedan sjätte klass till jobbet/skolan med raggsockor. Mmmm, varmt. Det behöver jag.

Casst, Casino Cosmopol!

Jag såg i Metro häromdagen att Casino Cosmopol hade kondisbuffé med piano för 75 kr på söndagar. "Fint", tänkte jag, eftersom både jag och Johan är förtjusta i allt i bufféform.

Fast det var kasst. De hade plockat upp kakor ur Delicatolådor och tinat några wienerbröd och bullar från Felix. Möjligen var fruktbakelserna hemgjorda, men mer troligt är att de köpts in från nåt granncafé. Visserligen var lokalen trevlig (jag ska ju dessutom dit på julbord med Altran på fredag) och pianospelet småtrevligt, men på det stora hela var det verkligen inte godkänt.

I buffébiljetten ingick 25 kr att spela för, så det gjorde vi ju. Och lite plåster på såren för de menlösa kakorna fick vi när vi spelade till oss 110 kr på pokerspel. Weee!

Idolskandal

Jag tror att jag har nämnt att i år är året när jag slutligen föll för Idol. Har följt det sen det var auditions. Sen är det inte alltid man kan kolla på det på fredagskvällarna, men reprisen på söndagsförmiddagen är en höjdare.

Och i fredags var det skandal. Anna åkte ut. Hon är faktist fantastiskt bra - hoppas hon får göra en skiva nu, för då köper jag den direkt. Jag menar, hon kan ju inte inte få skivkontrakt??! Och allt detta medan Johan "Jag-har-en-charmig-linlugg-men-ingen-utstrålning-eller-sångröst" Palm kan lita på sina fjortisfans och sitta kvar. Fnys (säger jag som inte har röstat en enda gång, men vad tusan, jag är ju inte hemma när programmet går!).

Fast de som är kvar är bra, förutom Johan. Fast han var faktiskt bättre än vanligt den här gången - men ändå. Hoppas på Alice och Kevin i Globen.

På spåret

När jag gick hem från Lindas spelkväll nu strax före två (med en Pictionaryseger i bagaget) så såg jag något lite lustigt när jag korsade Linnégatan. Det kom en liten bil körande mitt på spårvagnsspåret. Det går ju alldeles utmärkt just där, för bussarna gör det ju, men man får inte.

Så på något sätt såg bilen alldeles vilsen ut, och mycket riktigt så svängde den tillbaka på normala vägbanan precis efteråt. Okej, det kanske inte låter så fantastiskt roligt, men jag tyckte på något sätt att det var det. Saker man ser mitt i natten, liksom, och så tänkte jag mig hur de reagerade i bilen när de insett att de kört fel, och så var det den där vilsenheten jag föreställde mig. Jag tyckte i alla fall att det var komiskt.

Nej, jag är narkoleptiker, nu måste jag sova.

Mitt liv som narkoleptiker

Igår skulle jag äntligen få besked av doktorn om det var något fel på mig eller ej. Spännande.

Och det var det, jag är en på tusen! Lite roligt att vara unik?! Så på måndag ska jag få recept på uppiggande, icke-amfetaminiga tabletter. En på morgonen, en till lunch. Och om jag får svårt att somna på kvällen ska jag bara ta en halv till lunch. Säger lite om hur kraftiga grejer det är, även om jag ska börja med en svag dos.

När jag sov över på natten var det egentligen inget särskilt onormalt med min sömn, förutom att jag saknade första drömperioden. Fast det kan ha berott på att de klantade sig med elektrodmössan så att jag hann somna till för tidigt. Mitt dagprov, däremot, var det som visade grejer. Normalt sett så tar det 50-60 minuter att hamna i REM-sömn, men jag klarade av det på de halvtimmarna jag fick sova, åtminstone en gång. Dessutom snittade jag fyra minuter till insomnandet, att jämföra med normala tio.

Och doktorn sa flera gånger att man inte ska dramatisera det hela. Han är väl van vid att folk tycker att det är jättehemskt att få konstiga diagnoser. Fast för mig är det tvärtom, jag är överlycklig till att äntligen få en förklaring till att jag alltid har varit tröttare än alla andra. Plus att jag nu förhoppningsvis slipper sitta på jobbet och slippa ha ångest för att somna på möten. Jag ska bli normal!!!

Ta av dig din truckerkeps

Idag har vi haft leverantörsmöte. Som kul grej skulle vi åka och köra lastbil på Volvos banor i Torslanda. Lite läskigt, men spännande.

Fast det blev inget med det för mig. Bara för att det skulle köras lastbil hade jag det enda viktiga mötet på typ två veckor precis den tidssloten. Typiskt. Och ännu mer typiskt att mötet inte gav nåt - dels för att ingen har koll, dels för att jag desperat ägnade hela timmen åt att försöka hålla mig vaken. Jag HATAR det! Jag ville verkligen lyssna, det var viktigt och intessant, men det går inte. Hoppas verkligen doktorn har nåt bra att säga på fredag.

Och nu ska jag snart iväg igen för att äta middag med Delphi. Ribs - antar att de serverar kött.

På sömnlabbet 2

Nu har jag sovit fyra gånger, en gång kvar. Fast jag blir piggare och piggare, nu är jag ju snart utvilad. Okej, lite slö är jag, för de sista två gångerna har jag somnat precis innan de har kommit och väckt mig, så då vill man ju ogärna vakna.

På sömnlabbet

Idag är jag på sömnkliniken igen. Jag ska vara här till halv fyra i eftermiddag och sova dagtid, så att de får se hur snabbt jag somnar in.

Hittils har två av mina sömnförsök registrerats. Jag får lägga mig på sängen - med alla elektroder och den sexiga nätmössan, förstås - och så släcks det och man ska sova. Första gången var det lite svårt, för man känner sig ju lite stressad över situationen. Fast jag somnade allt till och lyckades till och med prestera ett litet sömnljud när jag drömde att jag kastade något.

Andra gången gick det utmärkt, för då visste jag ju att jag hade lyckats somna en gång redan. Alltså sov jag riktigt gott och var inte nöjd när de kom och väckte mig efter tjugo minuter.

Två gånger till idag ska det somnas, en gång till innan lunch. Fast jag hade gärna ätit först, det kurrar i magen nu. Som Volvoarbetare är man ju van vid att vara mitt i maten så här dags.

Festhelg

Puh, det har varit en hård helg, och den är inte riktigt över än. Men Bond-bio och middag ikväll känns nog som om jag ska kunna klara av.

I fredags var det Lussegasque. Det var kul, men kanske inte riktigt lika kul som förr. Kanske ett sundhetstecken. Fast jag känner ju ändå tillräckligt många för att inte känna mig helt borta. Jag stannade lite för länge och drack kanske nån öl för mycket, men jag överlevde.

Var väl en gnutta sliten på innebandymatchen dagen efter, men det var ju mot Mellerud, så det gjorde inte så mycket. Vi vann med 13-2. De båda insläppta målen var rejäla slarvmål, det första från utespelarna, det andra från mig. Har inte släppt in såna rookiemål på flera år.

Sen skyndade jag mig hem (så gott det gick, eftersom Johan skulle uträtta några ärenden med bil i centrala Göteborg på vägen), gjorde mig snygg och skyndade vidare för att dricka en drink med Elin, Tilda och Malin. Det var nämligen dags för GSIF-gala.

Efter första drinken gick vi vidare för förfest hos Ann, där Channe stajlade mig snygg i håret. Är ju komplett inkompetent själv. Kul att träffa gammalt folk, både Karin S, Linda P och Maria D var där.

Middagen på Nära Hem var nog lite bättre än vanligt. Fort går det i alla fall alltid, så en stund efter tolv var det dags för oss att dra vidare ner på stan. Trots gästlistan på Hard Rock så fick småttingarna inte komma in, så vi gjorde det enda GSIF-rätta - gick till Rose & Crown. Ett klassiskt ställe.

Där dansades och dracks det. Folk droppade av, men jag hängde i tills de stängde. Däremot bangade jag efterfest utan delade svarttaxi hem med Lill-Salle. Idag är jag lite sliten.

Lökskärning

Johan vet inte hur man hackar en lök. Jag har noterat att det faktiskt är rätt många som inte har koll på det. Själv lärde jag mig det i hemkunskapen. Så här gör man:

1. Dela löken på längden, tvärs över roten, så att säga.
2. Skär av toppen, den brukar vara torr och äcklig.
3. Skär långa snitt i lökens längdriktning så att den fortfarande sitter ihop i roten.
4. Skär tvärs över de tidigare snitten.
5. Voila - hackad lök!
   

Flygplatsen i Brüssel

På Brüssels flygplats har de en animerad film vid säkerhetskontrollen, så att man fattar hur man ska göra. Jag begriper inte riktigt varför den är animerad, det är ju inte så att den innehåller sagoväsen och magiska djur (utom möjligen en överdimensionerad, gorillaliknande säkerhetsvakt som ser ut att vara hämtad från första bästa dataspel), utan hade förmodligen gjort sig lika bra och blivit billigare om den hade gjorts på riktigt, så att säga.

Fast en feature man hade blivit utan hade ju förstås varit Lara Croft-tuttarna på de vanliga kvinnliga resenärerna. Känns lite som om det var ett par finniga tonårsnördar som satt och knåpade ihop filmen, och så kunde de helt enkelt inte hålla sig. Hela alltet har en liten erotisk överton, med den storbystade damen som ler flirtigt mot gorillavakten, och tjejen efter henne med lårhöga stövlar.

Och nej, det är inte jag som har snuskig fantasi, det är filmskaparna. Så det så.

New York: Hemresa

Så, ikväll drar vi hem. Väskorna är packade, och frågan är hur mycket övervikt Johan egentligen har. Då har han ändå packat en hel del i min väska, som jag ska behöva släpa på.

Hoppas på amerikansk frukost nu innan vi åker. Skulle sitta fint. Eller möjligen Maggie Moo's, samma grej som Cold Stone fast lite billigare. Och så hoppas jag att min rygg inte krånglar på flyget, den har varit lite ledsen från och till.

New York: Bilder

Chelsea Market, dagen efter Halloween. Detta är en bråkdel av den något, så att säga, uppumpade dekorationen.

Nej, tyvärr kom vi aldrig närmare Frihetsgudinnan än såhär. Men med en massa zoom och lite god vilja blev det ändå ett par bilder, visserligen inifrån färjan eftersom alla rutinerade turister sprang ut det första de gjorde, men ändå.

Downtown Manhattan, som det ser ut vid femtiden på eftermiddagen när man kommer med färjan från Staten Island.

Johan på Times Square på valdagen. Bara några timmar senare var det tusentals människor på plats som var glada för Obama. Redan när vi var där började det att märkas - killen till höger om Johan, han med tomtemössan - står och säljer Obama- eller McCainkondomer.

Empire State Building ligger på siktavstånd från Penn Station, dit vi ankom varje dag. Fast vi orkade aldrig gå upp.

Två bilder från Central Park. Fantastiskt ställe!

New York: Lunch i Connecticut

Idag åkte vi med Anders till en fisk- och skaldjursrestaurang som låg ända borta i Connecticut. Så fick vi lite sightseeing, och korsa delstatsgränsen, också. Min tonfisk var fantastisk, och på vägen tillbaka fick vi titta på löjligt stora vita villor i bästa New England-stil.

Dessutom stannade vi på en gigantisk supermarket - ICA Maxi gånger två och en halv - och bunkrade amerikanska roligheter plus billiga tennisracketar. Hoppas att det blir något spelat, bara.

Så nu är det bara en halv dag kvar. Det blir nog riktig amerikansk pannkaksfrukost och sen packa. Det har blivit en del grejer att stoppa ner i väskorna, liksom.

New York: Hets

Pust, i fem dagar har vi gjort Manhattan och allt, så gott som, som man ska se. Tittat på höga hus, varit på singer/songwriter-tävling, Macy's, Chinatown, Little Italy, Greenwich Village, gått på musikal, sett på gratis standup där vi var enda i publiken som inte uppträdde, promenerat i Central Park, varit på museum - och shoppat. Nu är vi rätt möra.

På morgondagens schema står att köpa en kamera som funkar att fota lejon med, åka riktig turistbuss i Downtown och så ska vi på Museum of Modern Art på kvällen. Lördagen hittar vi nog på något med Anders och Kathy utanför Manhattan, och på söndag är frågan om vi hinner med så mycket även om vi inte åker förrän på kvällen. Maggie Mooh på Bell Boulevard vore ju kul att testa och jämföra med Cold Stone (glassfavoriten från Taiwan, som har undersökts även här).

Har en massa bra bilder som jag ska lägga upp när tillfälle ges.

New York: Grannens dödskalle

Om man skulle råka vara trött/full/kissnödig och lite vilsen när man är på väg hem och tycker att husen på gatan är lite väl lika (även om alla är olika), så kan man orientera sig efter grannens Halloweenpynt. Han har en dödskalle hängades i en buske precis vid trottoaren, så när man ser den så vet man att man är framme.

För övrigt så har det regnat i NY idag.

New York: Size Zero

När jag provade jeans på CK igår så visste jag inte vilken storlek jag skulle ha, för de kom i amerikanska varianter. Jag frågade en expedit och berättade att jag burkar ha 28 i midjan på jeans normalt sett.

"Oh, I'm not sure... I would say a size 2 or 0. 28, that's tiny..."

Hahaha, size 0 är vad fru Beckham och liknande anorektiker har, och är ungefär lika stort som HM:s kläder för åttaåringar. Så trots att jag blev lite stolt så behöll jag huvudet och testade ett par tvåor, som satt som gjutna. Så någon nolla är jag inte. Men det var kul ändå.

New York: Utmattande shopping

Nej, det blev inte Manhattan idag. Istallet tog Anders och Kathy med oss pa lunch i Port Washington, pa ett trevligt stalle vid vattnet. Vi satt ute i solen och det var riktigt skont aven i november. Dessutom at jag mitt livs basta fish and chips.

Sen tog de med oss till Mammons tempel, eller rattare sagt, ett gigantiskt outlet-centrum. Freeport kan slanga sig i vaggen! Vi var dar i tre timmar och hann med en knapp handfull affarer, men det rackte. Jag trivdes bast i Tommy Hilfiger-affaren, men lyckades begransa mig till tva plagg. Forutom det blev det ett par jeans och en sport-bh. Och for en gangs skull handlade Johan mindre an mig. Fast jag tror anda att vi agnade langst tid at hans affarer, forstas.

Nu pa kvallen har vi atit thaimat pa en thai-fransk restaurang. Det later som en skum kombination, sa jag holl mig till det thailandska - och blev forstas serverad mat med koriander. Crap. Fast jag at mig matt anda, genom att peta bort koriandern och komplettera med Johans mat.

New York: Halloween

(Detta inlagg kommer inte att innehalla a, a eller o.)

For att citera tjejen pa stationen nar vi kom med taget fran Long Island: "Oh my God, it's Halloweeeen!"

Flygandet gick bra. Over Atlanten akte vi med Jet Airlines, ett indiskt bolag som var jattebra. Trevlig personal, bra (indisk) mat och, framfor allt, filmerna gick att pausa sa man kunde titta hur och nar man ville.

Val framme tog vi tveksam taxi till Bayside. Omradet dar Kathy och Anders bor ar jattesott, och deras hus likasa. Vi at en liten sushibaserad kvallsmat och tittade pa nar grannbarnen kom och ringde pa och ropade "Trick or treat!" innan vi tog taget in till Manhattan for att ga pa Halloween-parad.

Det kandes som om alla var utkladda. Folk i alla aldrar, och till allt tankbart. Pafallande manga flickor verkade ta helgen som en ursakt for att fa ta pa sig de mikrokortaste kjolarna ihop med stayups och skyhoga klackar. Verkade lite svalt, tyckte jag, aven om det var hogst rimlig temperatur ute.

Paraden var lite mindre an vantat men inneholl anda ett och annat stort spoke och skelett, aven om det mest var vanligt utklatt folk som gick med. Pa vagen tillbaka borjade det bli annu mer maskerade manniskor pa stan - det var galet.

Fast galet pa riktigt blev det inte forran vi, val tillbaka i Bayside, blev skjutsade runt i grannskapet av Anders for att vi skulle fa se de storsta tradgardsskapelserna. Det fanns mycket ambitiost, men han som tog priset var faktiskt galen pa riktigt: Rorlig Frankenstein, stora uppblasbara figurer av oilka slag, spindelvav, pumpor, haxfigurer, pynt i alla fonster inuti huset komplett med ett lik som kunde ta huvudet av och pa, ljusslingor overallt samt markmonterade grona stralkastare - och rokmaskin. Heeeelt galet!

Idag har vi sovit, vaknat vid sju, gick upp och at frukost och sa sov vi lite till. Nu blir det snart avfard till Manhattan igen.