Det är inte Lett att vara Est, men det är Balt...

Så, nu är vi hemma igen. Riga var en ganska lagom långhelg. Vi har sett det mesta man borde. Det är klart att man hade kunnat fördriva nån dag till där, men som sagt, tre dagar kändes rätt lagom.

Gamla Stan var pittoresk som förväntat. Det finns väldigt mycket vackra byggnader runtom i hela stan, fast deras tillstånd varierar. En del är jättevackra medan andra är förfallna men med potential.

Prisvärt i Riga var framför allt maten. Vi åt middag på vad som förmodligen är Rigas finaste restaurang, Bergs. Stället har inga egna stjärnor, men kocken har. Trerätters för två personer plus vin slutade på en knapp tusenlapp - värt! Och då fick man de fulla norrmännen i joggingskor på köpet...

Vi tillbringade flera timmar i Ockupationsmuseet. Den forna sovjetiska propagandabyggnaden är numera en utställning som visar hur Lettland har varit under alla år av diverse styren. Inget vidare, visade det sig. Men intressant, även om man hade ont i fötter och rygg efteråt.

Orsay var dock en rejäl besvikelse. Jag var förstås tvungen att åka till en av de två affärerna - finns det ett Orsay måste det besökas. Vi gjorde det direkt den första morgonen, för det regnade ändå. Fast taxiresan ut till Mols Shopping Centre gav inget - det var en kass butik med priser som låg över euron. Morr. Fast jag hittade en lokal butik mittemot, som sålde bruna kjolar för 120 spänn, så jag blev lite nöjd ändå.

Jag skulle vilja avsluta det här osammanhängande inlägget med
att nämna att jag åt levergryta på Lido, den lokala snabbmatskedjan. Det var jättegott, tills jag insåg att det nog var lever. Då kunde jag inte äta mer. Löjligt, jag vet, men så var det. Effekten av att välja mat i ett land där man inte kan språket.