Tennis och skidor och rea

Idag: Tennis. Det är möjligt att det går framåt, svårt att säga. Funderar allvarligt på att be Niklas ge mig några lektioner, om inte annat för backhandens skull. Den är för tillfället en effektiv speldödare. Fast inte på det bra sättet.

Imorgon: Lång bilresa via Åmål till Trysil. Det ska bli svinakallt - precis som jag var rädd för. Och det sura är att det fram till nu är alldeles lagom kallt. Vargavintern slår inte till förrän imorgon när vi kommer.

Inte idag: Mellandagsfynd. Bara en massa äckliga människor på stan, och det som var snyggt (som man inte orkade handla eftersom det var sån trängsel) var ändå inte på rean. Jo förresten, vi halvt om halvt impulshandlade ett Rockband till Playstationet. Visserligen var jag förbannad på Elgiganten eftersom de sin vana trogen körde med lockpriser och inte alls hade några billiga Guitarhero-gitarrer när vi kom, men när Rockband-uppsättningen var sänkt med 200 spänn så svalde jag det. Vi har övat lite ikväll.

Trött i Götet

Hemma i Gbg igen. Trött efter gårdagens festiviteter. Skulle ha träffat Roger i eftermiddags, men det blev inget med det. Han var för bakis. Fast det var rätt skönt att bara vara hemma och ta det lugnt och försöka bibringa min lillebror mer matematikkunskap.

Imorgon blir det nog en sväng på rean (mina stövlar är löjligt slitna, nya behövs) och inhandlande av proviant till skidresan eftersom mat är en lyxartikel i Norge och kostar därefter. Sen ska vi spela lite tennis. Ser fram emot att röra mig, även om jag fortfarande skäms lite över att visa min brist på tenniskunskap offentligt.

HC på juldagen

Jodå, det blev HC. Jag var länge inställd på att sova över hos Emelie och mysa med henne och Frida, men så visade det sig att en kompis till Fridas syster hade en biljett över. Emelie hävdade att det var ödet, och jag höll med.

Så först satt vi i Emelies kök nån timme. Sen skjutsades jag och Linnéa in till Katrin, och så satt vi och drack vin i hennes kök fram till nästan tio eller nåt. Sen skjutsade hennes pappa oss vidare till Katrins morbror - där jag träffade Roger, minsann. Det var roligt!

Vi stannade där ett tag och drack gratis drinkar innan det blev HC. Och där var det ungefär som vanligt. Visserligen ingen Tony Lidén i scarf i år, men en massa andra bekanta: Glenn, Haaland, Anki, Per Bäckström... Säkert några till också som jag har glömt.

Tiden gick rätt fort, för de stänger ju så tidigt. Jag var hemma nån gång före tre efter att ha fått skjuts av Linnéas pappa. Kims smörgåstårta satt otroligt fint vid det laget.

Kluven

HC på juldagen eller inte HC på juldagen, det är frågan...

Roger ska inte dit, och jag hade bara pratat med honom innan. Trodde alltså inte att någon av mina vänner skulle ut. Sen visade det sig att Linnéa ska dit med Katrin. Då började jag också fundera på det. Nu vet jag inte vad jag ska göra.

Å ena sidan är HC ett rätt bra ställe, men å andra sidan börjar jag bli bedrövligt gammal. Det kan bli fantastiskt patetiskt, men det var faktiskt väldigt bra sist jag var där (närdå? 2006?). Men det hade varit väldigt mysigt att sitta i Tösse och dricka glögg med Emelie också. Och biljetterna är säkert slut. Kanske. Men om de inte är slut så borde jag verkligen se till att skaffa en idag.

Suck, jag hatar beslutsångest...

Staketbajs

Jag och Kim gick ut med hundarna förut. Jag tog förstås Gizmo, för en liten blandrasspaniel är mer lätthanterlig än en 40-kilos schäfer. Fast det var Oskar som gjorde min dag, när han stående på ett bakben på vanligt hundkissvis istället valde att bajsa ovanpå ett staket. Han tryckte liksom sin hundrumpa mot staketet, förmodligen för att det var svårt att balansera på tre ben. Otroligt roligt tyckte jag i alla fall att det var. Jag kanske har barnslig humor.

I Åmål

Sådärja, nu är jag på fädernes mark igen. Eller nåt sånt. Har nog redan sjunkit in i nåt slags slöhetsmode - har oftast inte så mycket till initiativförmåga när jag är här.

Fast jag har varit duktig storasyster och hjälpt Kim med kemin. Fast mest hjälpte jag honom med miniräknaren, det var det som var det stora knepet när det gällde att räkna ut pH-värden.

Och sen har jag med stor sorg konstaterat att Fengersfors lägger ner damlaget. Snyft! Det är verkligen jätteledsamt. Och stackars Reiner, vad ska han göra nu? Hugga ved hela tiden? Å andra sidan så är nog Reiners fru mer än tacksam, kan jag tro.

Ska snart testa att sova. Det blev rätt redigt sent igår efter dammiddagen, vilken f ö var en utomordentligt trevligt tillställning, precis som vanligt. Hade dock kunnat tänka mig att vara hemma tidigare än halv sex, men det brukar vara svårt att slita Johan från Källarn.

Jag ligger efter

Det har hänt väldigt mycket senaste veckan. Kort sammanfattning:

• Finlandsresa var kul. Kändes inte som om det var ett och ett halvt år sedan man träffade människorna (även om det egentligen mest var Joonas och Hanna som var dem man kände). Rätt bra fest på utvägen, lugnare hem. Tungt lastad bil. Och så fick jag titta på Jennys Molly, en hårig liten dam.
• Träningsmatch mot Göteborgslaget, 93:orna. Usel match även om vi jobbade oss rejält uppåt. Stryk med 4-1.
• Jag har tagit SPRUTOR! Och överlevt!!! Min skräck, skapad av en sköterska i mellanstadiet som sprutade in en halv liter syra under skinnet på mig, fick mig att hyperventilera och gråta när det var dags för Afrikavaccin. Till sist tappade sköterskan tålamodet och tog sprutan, och den enda jag kände var när plåstret sattes på. Oh my GOD! Varför har jag varit rädd för sprutor i alla år?!? Jag är en ny människa!
• Och så har jag blivit av med uppdraget på Volvo. Det trodde jag inte, men så kom jag ihåg att det kommer tillbaka en kille från pappaledighet. I spartider så är det ju inte så mycket att göra - det är ju sånt man har konsulter till. Sparka dem, alltså. Men även om det går bra för Altran så är det klart att det känns lite olustigt att inte ha ett uppdrag i dessa tider. Det kan ju svänga ohyggligt fort, har man sett.
• Kommer precis från middag med Buråsstyrelsen. Och igår hade vi julmys och julklappsutdelning. Jag fick två paket, varav det ena var ett pärmregister. Ett pärmregister?!? Hallå??

Och slutligen sitter jag och väntar på att Emelie ska komma hit och sova över. Ska bli mysigt. Johan är ju ändå på julfest med jobbet.

Reunion på Finlandsfärjan

Nu ska vi dra till Stockholm för att åka färja med Graz-finnarna. Vi har ju pratat om det ända sen vi var i Österrike, men det tog ett tag att komma sig för. Hoppas det blir kul.

Fast lite ledsen blev jag när det visade sig att Melody Club inte kommer att spela, trots att Johan sa det.

J***a oskick

Det här kanske är mer än man måste berätta om sig själv, men: Jag sitter ner när jag kissar. På ringen, alltså. Även på offentliga toaletter. Detta är för mig självklart (förutom möjligen en och annan gång på dass på cypriotiska utomhusbarer för dumfulla europeiska tonåringar), men jag har på senare tid förstått att jag är ganska ensam om denna inställning till de naturliga behoven. Och nej, jag lägger inte papper på ringen heller.

Normalt sett betraktar jag inte detta som ett bekymmer. Fast sen jag började på Volvo har det blivit det. Jag vet inte vad problemet eller skillnaderna mot tidigare delade toaletter jag har upplevt är, men på Volvo är det mycket värre. Det är ta mig tusan kiss på ringen jämt?!?!

Jag tror att det i mycket beror på att Volvomännen helt enkelt inte respekterar att det är damtoaletter. Klosetterna ligger i kluster om fyra, varav en är dedikerad dam-WC medan de andra är av unisextyp. Och det är mer än en gång som jag har sett herrar komma ut från damdomänerna.

Det kan hävdas att det är orättvist att damerna har egna toaletter, men det är ju ett välkänt faktum att killar sunkar ner dass medan tjejer inte gör det. Varför ska vi behöva lida av manlig orenhet??

Så jag gissar att problemet är att männen går på damtoan, låter bli att fälla upp ringen och kissar sedan på denna. Detta får följden att nästa besökare, om denna är av kvinnligt kön, vägrar sätta sig ner utan hukar och kissar, vilket oftast innebär att ännu mer kiss stänker upp på ringen och en ond cirkel har startats.

Detta har blivit ett än större problem eftersom jag misstänker att min medicin är vätskedrivande. Min besöksfrekvens på hemlighuset har åtminstone ökats markant sista veckan. Det kan även hända att det är detta som driver mig att skriva detta inlägg.

Ledig stuga

Varför är det ingen som vill dela stuga med oss i Trysil över nyår?? Typiskt.

Chicken of the sea

Jag har nu på morgonen sprungit ner till Feskekörka för att lösa in resterna av presentkortet jag fick i julklapp av Altran förra året. Det var en jättebra present, för 400 kr har vi tidigare köpt massor av havskräftor och så idag två finfina tonfiskkotletter och en mumsig räk/kräftröra för pengarna som blev kvar.

Tonfisk är lite av ett mysterium. Burktonfisk är motbjudande. Det luktar apa och ser dessutom ut som... Jag vet faktiskt inte vad. Det är synd, för det är både billigt och nyttigt och hade passat bra i skafferiet när man pluggade.

Färsk tonfisk, däremot, är en delikatess. Antingen rå på sushi, eller ytterst lättstekt. Mmmm. Det är det vi ska göra med exemplaren i kylskåpet.

Men frågan är - vad gör de egentligen med en sån fantastisk råvara för att massakrera den så fullständigt?! Maler och blandar med kattmatsextrakt?!

Pros and cons

Bra med knark:

• Jag blir pigg och glad och känner mig som en normal människa!
• Jag blir grym på innebandy. Jag var magisk på gårdagens träning - det är trots allt dopingklassat, det där jag stoppar i mig.
• Jag kommer att bli smärt och vältränad eftersom jag har mycket mer ork på kvällarna och alltså kan komma mig för att gå ut och springa och så och inte bara gå på lagträningar.

Dåligt med knark:

• Det där med p-pillren...
• ...fast å andra sidan så tror jag att medicinen gör att halsen svullnar igen på mig. Det har känts så de senaste dagarna i alla fall. Det kan hända att jag måste byta, och då kanske jag får en medicin som inte dödar hormoner.
• Jag har inte hittat den optimala doseringen än. I onsdags och igår hade jag svårt att somna på kvällen, så jag har minskat lite i taget. Idag var jag å andra sidan så trött att jag slockande i soffan framför tv:n, vilket är tämligen normalt men långt ifrån hur jag har känt mig de första dagarna med knark. Kan å andra sidan bero på att jag borde ha sömnbrist idag. Ska mixtra mig fram lite till.
  

Knarkoleptiker

Idag har varit dag 1 på knark. Det var en rätt bra dag. Jag har märkt av lite huvudvärk, och jag har lite svårt att sitta stilla (kommer på mig själv med att sitta och vifta på tårna och så), men oj, vad pigg jag är!

Har varit på kurs hela dagen och hade normalt somnat ett par gånger innan lunch, men idag var det inga som helst problem. Hurra, jag är normal!!! Man kan ju fundera på hur jag hade tagit mig igenom Chalmers om jag hade haft det här till hjälp redan då - jag märker enorm skillnad på koncentrationsförmågan. Inte för att mina betyg är så kassa, men de hade nog kunnat lyftas ett snäpp av en pigg Linda.

Men det finns ett STORT problem som klant-doktorn inte nämnde, utan som jag hittade själv när jag läste bipacksedeln: Medicinen funkar inte med p-piller eller motsvarande hormonpreparat. Skräp! Jag har ju slitit så för att hitta ett vettigt alternativ, och jag är jättenöjd, men så får man börja om igen...

Det finns inte många bra val heller. Det måste ironiskt nog vara ett väldigt säkert medel, eftersom knark+ graviditet = fosterskador (det berättade doktorn åtminstone). Suck, får försöka få tag på en rådgivande barnmorska och/eller kolla om det finns knark som inte bryter ner hormoner. Jobbigt!

Ska förresten bli spännande att se om jag klarar att somna ikväll. Är inte trött än, även om lunchtrippen nog börjar lägga sig.

Pigg men fattig

Idag träffade jag neurologen. Allt gick bra, han ville inte alls göra onda tester på mig utan skrev ut medicin direkt. Sen gick jag för att hämta ut den.

747 kronor?!? För 15 dagar!! Lägg till det att jag la 350 spänn på preventivmedel så förklaras min känsla av fattigdom. Som tur är så finns det ju gränser för hur mycket man behöver lägga på läkemedel innan högkostnadsskyddet går in, så jag blir ju inte helt skinnad. Som tur är.

Magiska december

Det är något magiskt med själva ordet "december". Det gnistrar, på något sätt, och allt är med ens automatiskt juligt. Julkaledern börjar - inte för att jag har tittat på den på år och dag, men ändå - och nu när jag kom hem efter att ha fikat med Kristin hade luktade det hyacinter i hela lägenheten. Funderar på att sätta på en kastrull glögg bara för att spä på känslan.

Visserligen är göteborgsvädret allt annat än magiskt. Grått och råkallt har det blivit nu. Då är det tur att P3 har satt igång P3 Bjällerklang på webbradion så man har nåt att lyssna på när man tar på sig raggsockorna och kryper upp i soffan.