Ajaj i tån

Det var ganska kul att spela match igår. Det var ju ett tag sen, plus att vi fick spela på gräs för första gången i år, weee!

Visserligen började det lite snett med att matchstället inte hade fått åka med, men vi fick låna ett av Bergum. Gult var färgen för dagen, alltså, men det är vi ju rätt vana vid i b-lagskretsar. Efter det gick det bättre. Inte för mig, kanske, för jag var rätt usel och vilsen i första halvlek, fast jag kom iväg på ett par fina löpningar ett par gånger och gjorde till och med några finter. Fast när jag fick spela en stund på vänsterkanten och hade gjort två såna snygga löpningar höll jag på att avlida av syrebrist, och inte gick det att byta heller. Då var jag inte så kaxig. Har nog aldrig varit så dåligt tränad, och problemet är att jg inte är så sugen på att göra något åt det heller...

I andra var vi superbra. Spelet flöt fint och vi anföll nästan hela tiden. Jag spelade bättre och säkrare också. Typiskt bara att mina skor skulle börja bråka igen. De klämmer ju och stal min högra stortånagel för mig i höstas, och nu var det visst dags igen. Jag fick gå av sista minutrarna och vila tån.

Vi vann med 3-1, men glädjen grumlades lite av nagelhistorien. Det tar ju så lång tiiid, och gör så ooont, och så kan jag inte promenera till jobbet nu de sista dagarna. Kan ju inte gå när jag ska jobba i Lundby, liksom. Det är så ironiskt, jag som alltid klagar på att det är omöjligt att hitta skor som är små nog, så utsätter jag mig för detta... Ska köpa nya, bara tån slutar värka såpass mycket att det blir möjligt att ta på sig något annat än tofflor.

Spårvagnsfnitter

Jag har upptäckt något nytt: Poddradio. När man har tröttnat på sina gamla låtar på mp3-spelaren (det allra mesta av mitt bibliotek förstördes ju i höstas när min hårddisk kraschade) så kan man ladda hem spännande dokumentärer, Sommar-program eller andra skojigheter att lyssna på när man går/åker till jobbet.

Häromdagen satt jag och lyssnade på att gammalt avsnitt av På Minuten, och kunde inte låta bli att sitta och fnissa för mig själv. Måste ha sett rätt konstigt ut inför de andra spårvagnsresenärerna.

Sitges: Hombres only

Jag måste ju skriva om Sitges. Det var rätt slitsamt, faktiskt.

Vi kom på fredagen, och då gick jag och Camilla och åt lunch och drack sangria på ett strandcafé. Efter det behövde jag inte fundera på huruvida jag skulle vara sur för att vädret var sämre än i Sverige (fast så illa var det inte), eftersom de 90 minuterna i solen gjorde mig rosa. I flera dagar. Jag trodde att det skulle lägga sig, men jag har fortfarande finfina ränder på armar och bröst efter min svarta klänning.

Efter två små tupplurar (en vid poolen och en på rummet) tog man en drink och gick till restaurangen där vi skulle äta. Fast först gick vi ett extra varv runt kvarteret,eftersom Patrik inte riktigt klarade av att skilja på hav och land på kartan. Hrm. Maten var i alla fall både jättebra och ganska dålig. Förrätten, tapas, var kanonfin, men kycklingen jag hade beställt till huvudrätt var... Bara kyckling. Inget mer. Jo, aioli. Hm. Fast vi höll humöret uppe med vin av skilda slag. Kvällen blev ändå hyfsat tidig - de flesta gick hem vid halv ett eller nåt.

Konferensen på fredagen var bra. Visst var man lite slö på förmiddagen, och visst var man ruskigt beviken på det spanska hotellet som inte klarade av att servera förmiddagsfika, men eftermiddagens åsiktstorg var bra. Jag var moderator på toget "Grilla en chef", och det var mycket folk där under hela tiden. Fick en hel del cred för mitt modererande efteråt också. På kvällen var det middag på ett bra argentiskt ställe - dvs kött. Sen var det vin i mängder tills stället stängde och slängde ut oss. Vi tog en tur till en strandbar, där jag köpte en lokal GT med ungefär en halvliter G, innan det var dags för gayklubb. Sitges är ju ett gaycentrum med omkring 40 % homosexuella i befolkningen, och det hade pojkarna på jobbet ganska svårt att släppa. Bögskämten haglade tätt, minst sagt, och det fanns dem som var ärligt ängsliga. Hallå, de är bögar, inte våldtäktsmän?! Tänk om jag skulle vara lika rädd för killar varje gång jag skulle gå ut...

Klubben vi kom till, XXL, låg på 1:a plats på 10-i-topp-listan över gayställen i Sitges i Arvids guidebok. Problemet var bara att jag inte fick komma in när jag försökte... Det var egentligen hombres only, men de släppte in mig ändå sen. De insåg väl att de skulle gå miste om de andra tio killarna om jag inte fick komma med in. Så jag var tämligen ensam tjej därinne och måste ha sett ut som en riktig faghag. Fast efter ett tag blev jag rätt trött och musiken var sådär, så jag drog och fick som tur var sällskap med Kalle, eftersom de andra inte ville släppa iväg mig ensam.

Lördagen spenderades (bakfull) i Barcelona. Efter ett taximissförstånd blev det så att jag och Göran traskade runt själva och tittade på La Sagrada Familia, La Rambla och lite andra grejer. Rätt soft. Barcelona är jättevackert och arkitekturen är fantastisk. Men trött var man, och jag var tveksam till hur mycket man skulle orka på kvällen. Fast efter en tapasmiddag (sådär, var den, men det var billigt) och ett par öl höll man ut någorlunda. Portugal - Turkiet visades på storbild på en billig sportbar, och när den var slut blev det en Piña Colada på en mycket soft strandbar innan jag drog tillbaka till hotellet. Snackade lite med folk vid poolen innan jag stupade i säng.

Hemresan gick utan större problem - fast inte för malmöiterna. Deras Sterlingflyg skulle ha gått vid tio på förmiddagen, men lyfte inte förrän 23:30. Eftersom de hade meddelats detta dagen innan kan de knappast räkna med ersättning heller, så Altran fick lägga ut för mat och allt möjligt under dagen. Kan inte ha varit så kul för dem att jobba i måndags, heller.

Jobb!!!

Jag har fått jobb! Börjar på Volvo 3P på måndag. Det är den tjänsten jag var på intervju för i början av maj, men de kom ju aldrig tillbaka. Nu var tjänsten tydligen fortfarande inte tillsatt, så Eric skickade en offert rakt upp och ned och hoppades att det skulle bli lättare för dem att förhålla sig till det. Och det var det tydligen, för nu är det klart. Komponentägare chassinoder. Blir nog bra, både uppdraget och 3P tilltalar mig.

Jag ska ringa nån kontaktperson på stället nu i eftermiddag och så ska jag få material så att jag kan förbereda mig under veckan. Kul!

(Ser nu att det här är inlägg nr 200, grattis bloggen!!)

Sitges - en källa till grämelse

Imorgon ska vi på konferens med jobbet. Destinationen är Sitges utanför Barcelona. Jag var där för ett par år sen (eller hur Jenny, jag vet att du läser det här) och kunde alltså som första person upplysa de andra om att det är ett gaycentrum. På en arbetsplats med så mycket pojkar så var det väl oundvikligt att det skulle bli tusen bögskämt av det hela. Idag, till exempel, har jag roat mig med att följa en diskussion på internforumet gällande näsdukskoder. Kan vara bra att kunna, kanske.

Fast det som stör mig mest är vädret. Här hemma ska sommaren fortsätta, medan vi i Spanien visserligen kommer att ha någorlunda varmt, men med skurar då och då. Det är så surt!! Först kom vi hem från Taiwan bara för att upptäcka att nästan all sommar redan hade varit (särskilt mycket mer än två veckors fint vädeer per år kan man inte räkna med), och nu ska jag bort från det igen. Suck. Och jag som samlar på sommardagar. Okej, ett lyxproblem att behöva åka till Sitges, men ändå...

Nytt förtroendeuppdrag

Ja just det, jag har tydligen blivit vald till ordförande i Burås medan jag var borta. Oväntat.

Tillbax

Vi kom hem, tämligen oskadda, men ändå med mindre blessyrer. Det första var på sträckan mellan Taipei och Bangkok. Mitt under maten valde killen snett framför mig att luta sitt säte bakåt, vilket ledde till att rödvinet som damen bakom honom och bredvid mig drack välte ut över hela min vita fina Färjestadströja. Grrrr. Flygvärdinnan var jättesnäll och dränkte tröjan i sodavatten, men efter att ha tvättat den på riktigt igår så kan jag konstatera att den nog bara är att slänga. Snyft.

Väl framme i Amsterdam, efter flera timmars sömn, faktiskt, skyndade vi iväg till vår gate för att hoppa på flyget sista lilla biten till Göteborg. Där blv vi mötta av en flygvärdinna som vänligt upplyste oss om att vårt flyg blivit inställt eftersom det inte fanns någon besättning. Va?!? Jag förstår om en svan har flugit in i en motor, eller om det är is på landningsbanan, men det kan väl inte ha kommit som en överraskning för dem att det skulle gå ett flyg just den morgonen??

Vi blev slutligen ombokade och flög hem via Oslo. Landade kl 14 i stället för 8.45. Själva förseningen var inte det sura, utan det faktum att det var 26 grader varmt och nästan en hel svensk sommardag gick förlorad. Vi har i alla fall skickat in klagomål till KLM, och enligt deras policy borde vi få 250 € var i reda pengar för det inställda flyget.