Ny god vana

När innebandysäsongen var slut så sa jag och Emma att vi skulle försöka springa i Slottsskogen en gång i veckan. Idag var det premiär.

Vi sprang till Slottsskogsvallen, körde styrka, sprang till Emmas jättesöta kolonistuga (jag vill också ha en!!) och drack vatten och gjorde fler styrkeövningar, sprang till Majvallen och så ruschade vi i intervaller hela vägen upp förbi vattentornet och så hem. Inte världens mest effektiva tempo just idag, kanske, men jag tror att det kan bli bra. Det är så mycket lättare att orka när man vet att det är en själv som sätter gränserna, dvs man får sluta om man vill...

Fast jag har faktiskt börjat få lite fart i löpandet. Jag har aldrig varit en långdistansare, åtminstonen inte sen högstadiet när jag sprang flera gånger i veckan, men det var ju mycket för att man skulle rapportera in sina träningar till Dalslandslaget och jag ville att det skulle se bra ut.

Sen dess har det varit mer sporadiskt. Jag har försökt komma igång flera gånger, men aldrig fått nån vana i det. Men om man bara kommer sig för så tar det inte så rysligt lång tid innan man kommer över den där tröskeln från vidrighet till helt okej och sen vidare till riktigt skönt. Och nu är jag på god väg - det är mycket mer skönt än hemskt. Så himla bra att ta sig dit!