Tanzania i bilder: Serengeti/Ndutu

Efter att ha inlett dagen med en soluppgångskörning i Serengeti så fortsatte vi mot Ndutu. Ndutu är en sjö sydväst om Serengeti, men så här års är det bara en sjöbotten. Det är ungefär där som den stora migrationen, dvs de stora hjordarna av sebror och gnuer, uppehåller sig i februari-mars.

Det var lite magiskt att se. Det första man ser är helt enkelt att det finns massor av dem, framförallt sebrorna. Randigt från horisont till horisont, liksom. Sen ser man dem mingla med gnuer, men det som var riktigt fascinerande var när vi såg dem röra sig. De gick i led som var högst två djur breda, alla åt exakt samma håll, på en lång, lång rad. Var nästan något Stephen King-artat över det hela.

Den där sjöbotten var farlig att köra bil på, det kunde man ju räkna ut. Bara en torr skorpa jord och så lera under. Det struntade ett gäng andra jeepar i, så vi tillbringade en längre stund åt att titta på (vår guide t o m hjälpte till) en bil som hade kört fast ordentligt. Under räddningsarbetet såg vi en bil till köra fast, och en stor fet amerikan få ett vredesutbrott och skälla ut alla andra. Johan filmade.

Nu kommer en massa lejon! Vi såg dem ganska mycket in action den dagen. Först, på morgonen, så vi en lejonhane som strök runt en kopjes. Han vägrade gå därifrån, för han hade fått korn på en hona därinne som han var lite tänd på. Den lilla haken var bara att hon därinne hade tre ungar, och för att få till det så var han tvungen att ha ihjäl dem. Mycket dåligt raggningsknep (och tveksam taktik av ett djur som är om inte utrotningshotat så åtminstone sårbart). Mamma Lejon kom ut och vrålade ett par gånger och försökte spöa friaren, men han fattade inget utan bara hängde kvar. Lite som en fyllekåt kille på krogen.

Lejonet på bilden har inget med texten att göra.

Senare, i Ndutu, såg vi faktiskt lejon som fick till det. Mitt framför kamerorna - det stod fem turistjeepar på rad.

Före... Och efter. Fast det ska ärligt sägas att det är en annan hona på bild 2.