E6P-ohmsits

Allt började tidigt, så det kändes som om det skulle ta slut fort. Jag bara väntade på att något skulle hända. Så trots att vi försökte leka "Jag har aldrig" och allt möjligt (rann ut i sanden) så hann klockan bli ett och lite till innan jag var hemma. Imponerande med tanke på att sexmästarohmsitsen var slut halv åtta.

Jennys bröllop

Så här glad var Jenny när hon fick gifta sig:

Ja, nu var det ju ett par veckor sen, men tid är ju trots allt en bristvara... Men bra var det! Stället låg väldigt fint, och vädret var nästan löjligt bra. Som tur var, eftersom vigseln ägde rum utomhus på en udde.

Maten var fantastisk, toastmastrarna (Kristian och Jakob) gjorde ett otroligt bra jobb och musiken var bra. Jag lät dock bli att tala, även om jag gärna hade gjort det, men det var fjorton andra som också ville det. Jag höll tal för Jenny i baren efteråt i stället.

Baren, ja. Det var väl enda minuset. Ingen Piña Colada och verkligen inte i kannor. Grmpf. Och om man försökte beställa nåt de inte kände igen försökte de med "Sa du Cosmopolitan?!". Musiken, däremot, var bra, med undantag för att både "Håll tyst" och "Nobody wonders where you've bought your sweater" saknades.

Dessvärre blev jag akuttrött, av något märklig anledning (jag hade knarkat), så jag fick tyvärr ge upp lite tidigare än planerat. Men men.

Dagen efter vägrade Johan gå upp och vi var senast av alla därifrån. För sena dessutom. Sånt avskyr jag, det känns jättejobbigt i magen. Vi hade för avsikt att promenera runt lite ute på Lidingö och titta på naturen, men det var svårt med Johans kabinväska. I stället tog vi en fika på ett väldigt trevligt café i en gammal (herr-?) gård innan det var dags att bege sig in till stan och tåget. Väldigt gemytligt det med.

Länsmansgården - GSIF 3-5

Grus, borta. Gick inte att komma igång i första halvlek. Kan beror på att vi inte värmde upp. Ledde ändå med 3-1 i halvlek.

Sen blev vi bättre och vi vann med 5-3. Jag blev också lite bättre, men behöver verkligen träna med boll. Kanske skulle pallra mig till nån träning nån gång.

Fläskläpp har jag också, en liten. En armbåge i nyllet. Jättesvårt att sluta pilla på.

Fortsatt karriär

För en vecka sen gjorde jag ju debut som quizmaster på Bishop's. Det var lite för få rätt i medel, men vinnarna (Johanna och Erika...) fick 27.5 poäng av 30, så jag vet inte hur jag skulle ha gjort det annorlunda.

Idag träffade jag i alla fall Bryan och fick min lön. Inte för att det spelar nån roll, jag gjorde det ju för att det var kul, men ändå. Får jag lön är det klart att jag tar emot den, liksom. Då frågade han om jag ville köra igen, och det vill jag ju, så han frågade om jag ville ta en quiz på en svensexa.

Han har ju en poäng i att jag förmodligen uppskattas mer än honom på en dylik tillställning. Och det verkar onekligen lite roligt att dra på sig nätstrumpor, högklackat och dansa in till saxofonmusik och se de besvikna (eller lättade?) minerna när jag byter till quizmasterrollen... Haha!

Lisas källare

Buråsfesten igår ägde rum i familjen Darviks vinkällare. Herregud, vilken vinkällare! Den hade tydligen följt med när de köpte en lägenhet på Stora Nygatan häromåret, och den var verkligen gaaaalet najs! Supernajs, till och med! Jag ägnade första kvarten åt att bara gå runt och gapa och titta på de autentiska källarvalven, salongens orientaliska inredning och skinnsofforna och ekträet. Nu inser jag att jag inte tog några kort, det var lite dumt.

Nåväl, sen började jag dricka vin, och kunde slappna av lite. Kvällen förlöpte som förväntat med fest och mat och prisutdelning. Jag fick äntligen bli Årets Målvakt, jag tycker att jag hade förtjänat den titeln! Sen var det utgång till Park Lane, som Natalie fixade in oss på. Jag var väldigt rolig, tycker jag själv, som hängde in en halvsladdrig baginbox-påse hos vakten - jag berättade glatt att jag skulle göra rödvinssås idag. Hahaha!

Sen var det dans och drinkar och förvånansvärt många tjejer var med hela vägen. Jag var jätteförvånad när jag hoppade av taxin som jag hade delat med Lena och Mattias och såg att klockan på kyrktornet var halv fyra...

Så idag är jag trött. Men pizzan jag åt till frukost var jättegod, och repriser av Robinson och Talang är utmärkt söndagsunderhållning. Jag vill egentligen gå ut och springa, men varje gång jag reser mig är jag alldeles snurrigt trött. Har svårt att bestämma mig för om jag ska sova en liten stund och springa sen, eller tvärtom. Hm.

Hoppas i alla fall att vi får komma tillbaka till Lisas källare nån mer gång! Krosskontot blev visst två glas och en lampa (!), hoppas det är förlåtligt...

Jessicas fest

Nu ska jag i snabba och onyktra drag sammanfatta Jessicas och Rynans fest:

• Förfest i John L's. Jag kom sent eftersom jag blev kvar längre än planerat på jobbet, men å andra sidan lyckades jag lägga ut presenthandlandet på entreprenad.
• Rynan träffade jag första gången igår när vi spelade fotboll ihop, så jag kunde med gott samvete säga att jag kände båda värdinnorna.
• Yoyo är galen.
• Innebandylaget vann dansgolvsfejden mot fotbollslaget. Enkel förklaring: Innebandytjejerna är äldre och kommer att gå (gick) hem tidigare, så vi måste ju börja dansa först, förstås.
• Anna RB var där - grymt!

Nu ska jag sova. Imorgon är planen att sova mer, städa, jogga och bli ännu mer på kanelen på innebandyavslutningsfesten. Godnatt!

Guldheden - GSIF 3-4

Efter en massa matcher mot lag som har varit mindre bra så var det på riktigt idag. Guldheden hade samma poäng som oss men sämre målskillnad. En tidig seriefinal, alltså.

Det tog en liten stund att förstå att det var på allvar, men sen var det kul. Vi spelade inte så bra, men fick ändå göra första målet. Jag fick dessutom en tillsägelse av domaren efter en saftig glidtackling, tihi.

1-1 i halvlek, men sen gick vi upp till 3-1. Inte helt rättvist, för vi spelade inte så himla bra. Jag är nog nästan beredd att säga att Guldheden var bättre. Så fick de också kvittera med två snabba mål när det var tio minuter kvar - men de hann knappt jubla klart innan Lisa resolut hade dunkat in det avgörande 4-3. Så det så.

Nu har jag ont bak i axeln/skuldran, för jag slänger mig ju så förbaskat. Oftast till ingen nytta, dessutom. Hoppas det går över.