Karate Kid och flygmyrorna

Idag har jag gjort mitt livs första karateträning. Fast det föregicks av en del andra somriga händelser.

Eftersom det var fint väder villa jag åka och bada. Johan jobbade hemifrån, så jag ringde Emelie. Hon lyckades slita sig från sitt uppsatsskrivande, inledningsvis med föresatsen att vara borta två och en halv timme, men som tur var kunde jag tala henne ur den villföreställningen. Av tidstvånget som sedan blev inaktuellt så nöjde vi oss med Delsjön. Det var helt okej, varmt i vattnet och så, fast det fanns alldeles för mycket getingar. Inte alls kul. Jag är förvånad över att ingen trampade på dem bredvid vår filt.

Efter fyra förvånansvärt korta timmar åkte vi hem till Emelie för salladslunch. Då ungefär övertalade hon mig att komma med på karateträning ikväll. Först var jag tveksam, men när jag hade kommit hem och fortfarande var pigg kändes der som en bra idé.

Dock levdes inte idén ut fullt ut, eftersom Emelie sin vana trogen inte svarade på telefon när jag ringde henne. Alltså skulle jag komma så sent till träningen att det kändes meningslöst, fast jag packade min väska och promenerade bort till Chalmers. Medan de sparkade på varann tog jag två Mossenvarv och så hängde jag med på deras fysträning på slutet. Alldeles lagom jobbigt, faktiskt, jag var lite förvånad själv. Hade räknat med att jag skulle ligga flämtande på backen, men det var mest bara skönt.

Efteråt duschade vi hemma hos Emelie och gick sedan upp på berget bakom Rotary för kvällspicknick; jag, Emelie och hennes karatekollegor Per och Maud. På menyn stod fruktsallad, keso, vin, gin och tonic. Dock blev inte den sessionen så långvarig, eftersom vi lyckades pricka in den lokala myrsvärmningen. Till slut fick vi ge upp, packa ihop och fortsätta på Pers balkong.

Och nu är jag hemma igen efter en tämligen dyr taxifärd. Ska se till at dricka vatten nu, jag tyckte att ginen gjorde sig lite påmind i huvudet nyss.

Hemåt idag

Idag har vi spelat badminton och så har jag ätit mig magontig på krusbär. Om jag får trädgård en dag ska jag definitivt ha krusbär.

Nu väntar mat innan vi drar söderöver med stopp på Bloms för att fynda sovrumsgardiner och förmodligen även på idylliska (sägs det) Kafé Fjärdingen. Sen åker vi hem.

Jag längtar inte hem för att jag har tröttnat på att vara borta, men för att jag saknar min lägenhet litegrann. Ska bli skönt att ha sitt eget igen.

Åmåls Stadshotell

Det blev inte Håverud. Stadt i Åmål hade kvällsbuffé för en hundring, så vi bestämde oss för att testa det istället. Kim ville ändå tillbaka in till stan, så det passade bra.

Fast sen var det inte så bra mer. Visst, Stadt är fint och maten var väl inte usel även om den var enkel, men det som störde mig var bristen på påfyllning. Kommer man en timme innan stängning och det inte är så många gäster så förstår jag om man vill ta fram så lite grejer som möjligt, men det är inte okej. Lite av konceptet med buffé är ju att man betalar för vetskapen om att man får äta hur mycket man vill, och om det då tar slut så har man ju missat poängen. Alltså fick jag inte alls så mycket sill jag hade velat ha, och osten dröjde väldigt länge innan det kom mer, och då fanns det inga kex. Nja.

Efteråt gick vi en liten sväng i de centrala delarna av stan och tog en glass på Marinan innan vi åkte tillbaka. Nu blir det nog film och läggdags.

På Torpet

Efter en Skärgårdscupsfest där vi fick motta Den Gråtande Pojken, bli uppätna av mygg och sno med oss cirka ett kilo pastasallad som vi åt på bryggan i soluppgången befinner vi oss nu på Torpet. Vi kom i söndags kväll, sent.

Vädret har varit fint fram till nu. Vi har varit på Bräcke och badat både igår och idag, och faktiskt träffat Roger båda dagarna. Roligt. Hade varit kul att stanna till torsdag och gå ut med honom på HC, men det passar inte riktigt.

Vi har även hälsat på farmor, tittat på solnedgång över Ånimmen och på gravstenar, spelat badminton och bakat krusbärs- och hallonpaj. Vi hade tänkt äta på Dalslands Gästgiveri, men de har inte öppet, så det kan tänkas att vi åker till Håverud och äter ikväll. Fast först ska vi titta på Frida som är här med Love.

Hata glasfiber

Idag har vi varit duktiga och gett oss på Johans sommarstuge-fix-beting, dvs reparera taket på dasset/boden. Vi har dragit ur spikar, kastat brädor, sopat tak, kapat grenar och lagt på ny tjärpapp. Det ingen sa till mig innan var att det befintliga taket innehåller ansenliga mängder glasfiber. Jag HATAR glasfiber. Det är djävulens byggmaterial, vilket jag blev varse redan som liten knodd när jag hade lekt i isoleringsull.

Nu är alltså hela mina byxor fulla i små, glänsande glasnålar. Om de går bort i tvätten ska jag vara tacksam. Jag är mer beredd på att bli djupt besviken. Och det som är riktigt illa är att jag måste fördriva resten av semestern i tighta jeans i stället för mysiga träningsoverallsbyxor. Fan.

Vi spelade tennis för andra gången idag. Det gick bättre än i förrgår, men det är fortfarande en utmaning för min självbehärskning. Fast jag vill ju lära mig, så man får se till att bita ihop. Får se om vi hinner en gång till innan vi drar. Imorgon blir det färdigställande av taket (undrar vad jag ska ha på mig? De där byxorna funkar ju inte längre, det är ju som att simma naken i en myrstack att ha dem på sig) och sedan aktiviteter i Norrtälje.

Övertydligt II

Än en gång. "Produkten kan innehålla små mängder av nötter". Små mängder, alltså. Vad har de fyllt resten av påsen med??!

Kan f ö meddela att fästing numero 4 upptäcktes i närheten av vänster stortå idag. Hatar dem.

Attraktivt blod

Jag har blodgrupp 0 negativ. Det är en mycket populär blodgrupp, eftersom det innebär att jag kan donera blod till alla andra. Nu gör jag ju förstås inte det med hänsyn till tillvägagångssättet vid blodgivning - medelst nålar - men jag försöker gottgöra genom att vara registrerad organdonator, åtminstone.

Dock har de lokala krypen inte tagit någon som helst hänsyn till mitt aktiva beslut att inte ge bort blod. I lördags hade jag fyra-fem fästingar krälande på mig, och detta efter att bara ha suttit på kortklippt gräs bredvid fotbollsplanen. Dagen efter satt det tre på mig, fyra på Johan och åtta på Per. Hu. Med tanke på att jag befinner mig i Stockholms skärgård och fästingarna här är smitthärdar var jag inte så nöjd. Jag borde TBE-vaccinera mig, men problemet med det är det samma som med blodgivningen, dessvärre.

Jag tror att det är Tyvö som är det stora problemet. Verkar vara ett extremt fästingtätt ställe. Jobbigt att jag ska behöva tillbringa en dag till där i helgen. Får bli att kleta in sig med mygg-/fästingmedel i förebyggande syfte.

Som om det inte vore nog att jag har potentiell hjärnhinneinflammation så är myggen ovanligt nitiska. Normalt sett så får jag inte särskilt många myggbett, men i år är det nog rekord. Jag är alldeles rödprickig, och dessutom kliar betten infernaliskt. Inte heller så vanligt.