Graz goes Hollywood

Gatan utanför oss är avspärrad. Det spelas in film alldeles till höger om balkongen, precis lagom långt bort så att man inte kan titta på det från vår lägenhet. De verkar använda sig av det fräcka gula huset bredvid.

Fast det var egentligen inte det jag skulle skriva om (men det blev en bra rubrik, åtminstone). Meningen var att berätta hur vi hade det i Kroatien: Kroatien var bra!

Vädret skulle ju bli uselt, men som tur var så lyckades vi med att ha kasst väder bara när det inte spelade nån roll, som när vi förflyttade oss nånstans eller på kvällen när vi satt på en mysig restaurang och hade stora markiser över oss. Vi började i alla fall med att, via många tittar in i otillräckligt mysiga byar, skaffa lägenhet i Sibernik. Stället hade en jättemysig Unescomärkt stadskärna med otroligt gamla, smala gränder - fast det skulle visa sig bli ett genomgående tema för ställena vi besökte. Första kvällen hann vi inte med särskilt mycket mer än middag och en öl (Prosek!!). Dagen efter åkte vi och badade i en by en bit därifrån, och åkte vidare till Primosten på eftermiddagen. Primosten har en gammal jättemysig stadsdel med otroligt gamla, smala gränder. Vi åt middag där, och jag åt den mest prisvärda hummer man kan tänka sig - allt som allt gick det på en dryg hundring. Överkomligt.

Dagen efter flyttade vi till Trogir. Trogir har en Unescomärkt stadskärna med otroligt gamla, smala gränder. Mysigt är det också. Vädret var lite svalare, så jag hoppade över badandet den dagen. Ätandet på kvällen var desto gemytligare. Måndagen åkte vi in till Split, som har en Unescomärkt stadskärna med... Just det, otroligt gamla, mysiga, smala gränder. Vi hann med ett kort strandbesök (även om jag inte badade eftersom det blåste så in i helsicke) innan vi åkte tillbaka till Trogir.

Väl tillbaka i lägenheten visade det sig så småningom att ingen var hungrigare än att man kunde nöja sig med snips och chips (okej, jag och Johan satte i oss en hel del ost, kex och skinka), så vi stannade hemma hela kvällen och drack allt möjligt och lekte "Jag har aldrig". Det var kul det med.

På hemresan åt vi lunch i Primosten, och sen så stannade vi i Zagreb och åt kvällsmat och gjorde en snabbkoll av stan. Jag kastade i mig en pizza och skulle tro att det är det som ligger till grund för det där konstiga jag har haft i halsen sen vi lämnade stan. Möjligen kan det vara fiskben från lunchen, men det borde jag ha upptäckt tidigare i såna fall.

För att summera så är det inte så dumt att tillbringa pingsthelgen med elva andra finnar och svenskar. Dessutom har jag utökat min snapsglassamling med tre exemplar.