...men det blev bra

Middagen blev jättetrevlig. Och så var jag nöjd över att få äta på Cyrano igen, äntligen, det brukar vara proppfullt. Och Mélanie sa att det kändes helt okej ur fransk synpunkt.

Spelkväll och Volvomiddag

Igår var en väldigt trevlig kväll. Linda och Carla kom över och så spelade vi äntligen Cluedo i Simpsons-version, det som jag gav till Johan i födelsedagspresent. Det var roligt. Möjligen är det inte supersocialt, alla sitter ju bara och klurar och smyger med sina små lappar... Hoppas på fler spelkvällar, Linda fick visst flera spel i present när hon fyllde 30.

Och ikväll skulle jag vara social och ta med Mélanie, vår teammedlem i Lyon, på middag på Cyrano. Hon är i Göteborg några dagar, och jag tänkte att det kunde vara lite roligare för henne att göra det än att sitta och hänga på hotellet (även om hon har andra fransmän att hänga med där).

Fast sen bjöd tydligen Peter H med flickvän också med henne på middag, så det var inte bara jag som var vänlig. Så nu ska vi gå allihop. Lite så där awkward, för även om Peter är väldigt trevlig, så hade vi ju aldrig gått ut och ätit ihop på fritiden själva. Fast det blir säkert bra.

3vlig seriepremiär

Så var det dags att börja spela i trean igen. Jag tyckte ju att det skulle bli kul att få känna sig bra och vinna lite, och det gjorde vi ju idag. Med råge. Vi spöade Skår med 12-0, och jag rörde bollen tre gånger. Jag tyckte lite synd om den andra målvakten.

Så alldeles jätteskoj är det ju inte att vara överlägsen, åtminstone inte som målis. Fast jag antar att alla matcher inte kommer att vara så här lätta.

Att sova övervakad

Det gick rätt bra med sovandet. Jag sov ungefär som vanligt, tror jag. Dock somnade jag lite sent, för de fick problem med elektroderna. Jag hade visst ingen hjärnaktivitet. Jag tror jag hann slumra till fem gånger medan de sprang fram och tillbaka och föröskte hitta felet, innan de gav upp och jag fick gå upp ur sängen för att få alla elektroder borttagna och fastkletade igen. Suck.

Dagen efter fick man fin frukost men ingen info om resultatet. De ska analysera det och återkommer om 1-2 veckor. Hoppas de hittar något, så att det var värt det. Det var ett helsicke att få bort elektrodfastkletarsalvan ur håret, nämligen. Fick tvätta det tre gånger.

Igår kväll hade vi myskväll med innebandylaget som uppladdning inför dagens seriepremiär mot Skår. Det var kul. Vi lekte lite lära-känna-lekar, och det visade sig att tre stycken trodde att det var jag som var den i laget som hade varit regerande kulstötarmästarinna under hela högstadiet. Jag tror att det är smickrande, men jag vet inte säkert. Fast fyra stycken hade gissat rätt - det är jag som har sjungit snapsviseduett med Bosse Larsson.

Så snart ska det spelas. Ska bli kul!

Mitt favoritplagg

Varje år på hösten börjar jag fantisera om stora, mysiga stickade tröjor, och oftast slutar det med att jag köper en eller ett par.

Som jag nog skrev så handlade jag ju koftor i fredags, två stycken, en rödlila och en brun. Nu är jag kär i den bruna. I flera år har jag letat efter något som verkligen klarar att hålla mig varm, och nu har jag lyckats. Jag är alltså varm, på riktigt, på jobbet!

Ullblandning, lång, skärp i midjan, rejält uppvik på ärmarna, gigantisk krage. Mmmm! Alltså: Mitt favoritplagg. Möjligen undantaget min målvaktströja.

(Och här hade jag tänkt lägga upp en bild på den, men Gina Tricot - där den är ifrån - har ju bara en massa Flashtrams på sin hemsida, så det går inte.)

Så sa doktorn

Det blev inga prover tagna i morse, hurra! De hävdar fortfarande att de måste kolla så att jag inte har såna där hormoner som visar att jag har fel på ämnesomsättningen, men å andra sidan sa doktorn att jag har nästan alla tecken på narkolepsi. Nästan alla. Det är många. Jag trillar inte ihop i en hög vid affektion, förstås, och det är jag glad för.

Så vi får se hur det blir ikväll när jag ska sova. Bäst att jag vänjer mig vid huvan och elektroderna och grejerna, för herr doktor ville göra nån dagtidsundersökning på mig också. Då övervakas jag en halvtimme i taget, och så ser de hur snabbt jag somnar in och framför allt hur snabbt jag börjar drömma. Intressant.

Så nu har jag fullt upp med att hålla mig vaken. Kan ju inte smygsova, liksom. Skulle ha tvättat egentligen, men Johan hade bokat tid den 31 september. 31 september inträffar mer sällan än 29 februari. Alltså får jag försöka aktivera mig på annat sätt.

Blindstyre

Idag var jag hos optikern. Jag har blivit blindare på vänster öga. Alltså fick jag starkare linser. Det är jag och Mister Magoo.

Imorgon ska jag på sömnundersökning. Fast först, på förmiddagen, ska jag in och bli stucken och förundersökt, så att säga. Brrr. Jag gruvar mig - men försöker låta bli att tänka på det. Bättre att föreställa sig hur snygg man kommer se ut i den läckra näthuvan med elektroderna på klistrade.