Strax dax

Nu är det bara tio och en halv timme till högfrekvenstentan. Jag är inte särskilt nervös. Antar att det är för att man är van vid muntorna i Österrike. Nu känns det som en barnlek att skriva helt anonyma tentor, trots man inte kan mycket. Och även om jag kuggar så har jag nog lärt mig en hel del, så chanserna att fixa det i december har ökat rejält.